Är du redo att väcka din njutning och leva fullt ut?

För mig är det logiskt att skam så ofta är kopplat till kropp, njutning och sexualitet. Det kan mycket väl vara det vi (omedvetet) har lärt oss under vår uppväxt, från familj, vänner, skola, religion, samhälle etc.

Det patriarkala systemets (observera att jag pratar om systemet, inte om män. Jag älskar män, men det är en annan historia) sanning kan ha blivit vår egen sanning utan att vi är medvetna om det. Vad menar jag med det? Jag menar att den skam du kanske känner kring sex, en komplicerad relation till kroppen, strikta idéer om hur (kvinno-)kroppen bör se ut, det (omedvetna) fokus på manlig anatomi som dominerar den sexuella berättelsen (dvs det är “bättre” att vara snabb och sex handlar om klimax), att ge mer än du får, att känna att du ”borde” säga ja annars är du tråkig/bitter, inte är ditt fel. Det kan vara en historia nedärvd i generationer och det utgör normen. Och som med alla normer kan det vara otroligt svårt att se att det bara är en historia. En av många. Och att vi kan välja att skriva om den. Det finns andra, mer tillfredsställande, historier. 

Dessutom, genom att vi lever i en prestationskultur, kan sex och njutning blivit en av många prestationer och/eller ett mål, utan att vi är medvetna om det. Genom att återta njutningen får du möjlighet att i stället närma dig din njutning och sexualitet med nyfikenhet, öppenhet och kärlek. Långt bort från mål och prestationer.

När du har återtagit din sexualitet vet du att allt börjar med dig. Relationen du har till dig själv. Med din sexualitet. Den är din. Du kanske eller du kanske inte delar den med någon annan men den är först och främst något för dig. Och det är den bästa grunden för att dela den med någon annan, vilket kan vara otroligt vackert och heligt att göra, om du vill.

Känslomässiga sår, begränsande antaganden och normer som tas för sanning kan skapa blockeringar inom oss – till exempel kan det visa sig som stumhet, avstängdhet och smärta inuti oss, ofta boendes i vår omedvetna del av hjärnan. Dessa blockeringar hindrar oss från att uppleva den njutning och kontakt med kroppen vi längtar efter. För att läka och befria oss själva behöver vi medvetandegöra dessa blockeringar och lära oss att möta dem från en plats av kärlek, radikal acceptans och medkänsla. Då kan kan integreras och sluta hålla oss gisslan.

Det innebär också att lära sig att hedra sin kropp. Älskar den in i märgen. Inklusive att hedra din yoni* eller vad du än kallar henne. Att skapa en relation med henne. Att veta när hon säger ja och när hon säger nej. Och hedra hennes gränser. Att ha modet att stå upp för henne. Och när du gör det… kommer hon att belöna dig rikligt! Och hon kommer att öppna dörren till extatiska nivåer av njutning. Det kan ge dig näring, kraft och energi på en djup nivå. Det är min uppriktiga övertygelse att detta är tillgängligt för oss alla, inte bara för vissa. Om vi ​​är villiga att göra det arbete som behövs.

En annan osanning som du kanske gjort till en sanning under livets gång är: Jag är trasig. Det är något fel på mig. Det kan lätt hända i ett samhälle som tjänar på att du badar i självtvivel. Jag vill erbjuda dig en annan sanning: Du är inte trasig. Snarare är du gudomlig. Du förtjänar kärlek. Du förtjänar att bli älskad precis som du är. Men jag tror också att du behöver bli din egen älskare/älskarinna först. Istället för att förvänta oss att andra ska vara den idealiska älskaren/älskarinnan för oss, måste vi först vara det för oss själva. På alla plan. 

Vi behöver hedra, ta hand om och älska den här kroppen innan vi kan förvänta oss att någon annan ska göra det.

*Sanskrit för det kvinnliga könet som betyder “heligt tempel” eller “portal till universum”